Var nervös inför samtalet med min terapeut och pojkvän, men det släppte under samtalets gång och det blev ett väldigt givande samtal. 
 
Jag inser att jag oroar honom väldigt mycket och som min behandlare sa så måste jag kunna klara mig på egen hand, att vara ensam utan att vara självdestruktiv. Hon sa att det också är viktigt att jag gör det för min skull och inte för min pojkvän eller ett barn. Frågan är hur jag ska hitta den motivationen att göra det för min egen skull? Ska kämpa på framöver och försöka hitta mig själv. 

Kommentera

Publiceras ej