Jobbar med min acceptans mot att kroppen har fått mer fett. Mina bröst har blivit större så det är alltid kul. Min man har alltid tyckt att jag haft stora bröst om man sett till min tunna överkropp medan jag alltid trott att jag haft typ myggbett. Jaf har ingen rimlig uppfattning om min kropp.
 
Har varit utan anti-depp 1 vecka nu. Känner mer ospecifik ångest, svårare att somna, känslosvall från glad till ledsen flera ggr på samma dag, blivit lite mer paranoid och oroad. MEN jag har också bättre sex (det är skönare, mer sugen), kan skratta ordentligt och se det roliga i komedier, få gåshud när jag lyssnar på musik, kan bli sprudlande glad och energisk, kan gråta, maten smakar bättre! Känns som att filtret har tagits bort och jag känner mer på gott och ont. 
 
Just nu klarar jag av att ha det så här och skulle jag inte det kan jag tänka mig att börja med anti-depp igen. 
Efter att ha haft ångest över min kropp och känt mig stor så beslöt jag mig till slut för att ställa mig på vågen. 
 
Döm av min förvåning när jag möttes av de vanliga siffrorna. Inte en enda viktuppgång! 
 
Vad är det som händer med hjärnan egentligen? Varför kan den inte se sanningen? Varför förvränger den bilden av mig själv? 
 
Nu är jag inte helt ute och cyklar när jag ser att min kropp skiftat utseende. Jag har mindre muskler och mer fett och det är det som gör att jag ser skillnaden men då muskler väger mer än fett så har vikten inte ändrats. 
 
Det var ändå väldigt bra för mig att väga mig. Fick bekräftat att jag inte blivit så stor som jag har känt mig. 
 
Hoppas på att svullnaden på magen lägger sig när jag börjar äta mer IBS-anpassad mat. Känns bra att ha slutat med anti-depp och få gåshud igen när jag lyssnar på musik :)
Igår bestämde jag mig för att sluta med anti-depp och det var som att öppna en dörr till alla känslor. Efter att ha känt mig avtrubbad och inte kunnat gråta fast att jag känt att jag behövt så kom tårarna forsade till en fin serie som jag börjat se. Det kändes väldigt befriande! Få lätta på trycket. 
 
Våren och sommaren har varit väldigt intensiv för mig med arbetstopp på jobbet i kombination med all bröllopsplanering. Kapslade in mina känslor för att orka med och anti-deppen var till stor hjälp. 
 
Nu när jag har en lugn höst framför mig och försöker bli gravid så vill jag redan nu göra mig av med anti-deppen. Det jag oroar mig för är att min mage ska balla ur igen. Anti-deppen kunde lugna den. Samt är jag rädd för att den ospecificerade ångesten ska komma tillbaka men jag ska försöka klara av allt detta. Ge mig själv bästa förutsättningar med sömn, motion och mat.
 
Det är fortsatt jobbigt att hantera viktuppgången och min mage är ofta så svullen så då känns det  ännu mer att man gått upp i vikt. Funderar på att väga mig så jag får en rimlig uppfattning. Omöjligt att jag gått upp 10 kg om jag fortfarande kan ha mina kläder men spegeln och mina känslor säger annat. 
 
Jag försöker släppa paniken att jag måste gå ner nu och istället fokusera på att äta mer nyttigt  så kommer jag eventuellt att tappa det som den väldigt onyttiga perioden gav mig i extra vikt.