30 Nov

22:09

Ålder

1kommentarer
Blivit många tankar på min egna dödlighet och min fysiska hälsa. Är snart 40 år och efter denna graviditeten och månader av dålig sömn känner jag mig mycket äldre. Ser också mer sliten ut. Äter inte så hälsosamt så det är väl det som påverkar plus sömnbristen. Känner mig kroppsligt ur fas och i hjärnan är det mycket stress och tyvärr har ångest börjat komma. Antagligen p g a att stressnivån höjts. Kan känna att ångest från ingenstans kan slå emot mig så hårt att jag känner sug efter att "självskada bort det". 

Känns skönt att jag snart klarat av även denna höst och december är ju en mysig månad. Hoppas jag lyckas sänka stressnivån så jag får mer balans.
Allt och inget
Kommentera

20 Nov

23:35

Hastigt

0kommentarer
Fick idag reda på att en kompis kompis men som jag ändå både rest ihop med och festat mycket med i 20-årsåldern dog idag. Så hastigt insjuknande över helgen och hittades inte i sitt hem i tid. 

Blev väldigt ledsen av flera anledningar. Dödsfall i ens närhet får mig både att bli rädd för att jag eller mina nära ska dö men också att det ger mig perspektiv, att småsaker verkligen blir småsaker och man ser det viktiga i livet. Vi vet aldrig när det är vår tid och jag vill leva livet fullt ut! 
 
Innan detta hände har jag tänkt en del på mitt förflutna. De mörka perioderna. Jag får ångest över att tänka på att jag såg självmord som en utväg. Får ångest över att tänka på hur sjuk jag var i ätstörningen och att jag kunde se självskada som något normalt och inte farligt. 

Trot det är den ökade dosen som ger mig mer ångest så får tänka på att det går över. Fokusera ännu mer på sådant jag mår bra av. Ikväll tände jag ett ljus och mediterade lite med betoning på lite. Typ 2 minuter sedan blir jag rastlös för jag känner en inre stress. Ska öva på att utöka tiden och försöka slappna av. Vara i nuet.
Allt och inget
Kommentera

17 Nov

21:20

Fegat med dosen

1kommentarer
Nu är jag uppe i normal dos och vilken skillnad. Jag fungerar så mycket bättre. Kan hantera stressen jag känner ibland över att ensam ta hand om barnen. Jag har haft båda hemma två dagar i rad och jag som gått och bävat för det insåg att allt är så mycket enklare och roligare nu när minsta redan är 9 månader. Det var inte det kaos jag kände i början när minsta var nyfödd. Nu har de till och med utbyte av varandra och det är en fin sammanhållning vi har. 

Jag ska börja en internetkurs i självmedkänsla. Tror det kommer ge mig något. Innan kursen fick man fylla i olika skattningar och enligt dem så var har jag medelsvår psykisk ohälsa med ångest och lindrig depression. Ligger i risozonen för att utveckla utmattningssyndrom. Har känt mig fysiskt och psykiskt väldigt påfrestad under längre tid men sedan jag höjde dosen av antidepp så mår jag bättre. Tur jag ändrade dosen. Får sluta fega. Jag behöver den under denna för mig utmattande period. Föräldraledighet under så här lång tid passar inte mig men nu är det bara 3 månader kvar så ska försöka att njuta och gör jag inte det så är det okej det med. Vi är alla olika och jag älskar mina barn lika mycket som en som älskar att vara föräldraledig. Jag skriver detta för att bekräfta mig själv för jag känner skam över att inte älska att vara föräldraledig. Jag är dock en bättre förälder om jag får delvis vara i ett vuxet socialt sammanhang.
Allt och inget
Kommentera

12 Nov

14:02

November…

0kommentarer
Varje år är det november som jag stämningsmässigt blir väldigt låg av, därför tar jag antidepp varje dag nu och är lite inne på att även höja dosen till normaldos just för att jag känner mig så oförklarligt nedstämd. 
 
Helgen har varit fin men jag har känt mig trött och avtrubbad. Inte kunnat ta in allt roligt jag varit med om och då känner jag mig stressad för jag hade ju sett fram emot denna helg så länge och vips var den över. 

Något jag reflekterar över är hur stort det var förr med allt socialt när jag levde ensam. Då var minsta event så givande när jag annars var van vid ensamhet. Nu lever jag inte längre ensam och det blir då inte stor grej att vara social. Även detta med mat. När jag förr var restriktiv med mat så blev det sådan smaksensation av att äta på restaurang. Jag saknar absolut inte ensamheten och ätstörningen, det jag vill få ut med att skriva om det är att man höjer ribban utifrån den situation man är i. Nu obsessar jag t.ex. om hus när jag förr bara längtade efter något eget när jag bodde hemma. Jag vill inte bli för bortskämd och glömma bort allt jag har. Ska fokusera ännu mer på att utöva tacksamhet och försöka vara mer i nuet. Är nog där skon klämmer. Känner mig så himla avtrubbad och avstängd och vet inte varför. Sömnbrist? Medicinen? Nedstämdhet?
Allt och inget
Kommentera

03 Nov

23:21

VG

0kommentarer
Jag satte VG på tentan. Är riktigt nöjd med mig själv som lyckades så bra när det varit tuffare att plugga när jag samtidigt är föräldraledig.
 
Känner dock inte att jag räcker till på något område. Båda barnen sover dåligt så min sömn är kass. Tror det kan vara sömnbrist som gör att jag har dubbelslag med hjärtat. Känner mig riktigt sliten. Det är tråkigt att se mig själv i spegeln. Åldrats så fort på kort tid. Har gått ner i vikt. 

Ska försöka vara stolt över att jag pluggar och gör något för mig själv. Mitt självförtroende mår bra av att plugga. Prestera. Utvecklas. Jag har inte gjort det på länge. Har haft tjänster som inte utvecklat mig något och fått mig att tycka att jag inte kan något. Uppenbarligen kan jag inte vara så dålig. Hoppas på att få till det med arbetslivet denna gång!
Allt och inget
Kommentera