Jag har börjat plugga på distans för att förhoppningsvis kunna söka andra typer av tjänster efter föräldraledigheten. Något jag borde gjort för längesedan. Detta innebär även att jag får ha min äldsta på förskolan fler timmar. Enligt både mig själv och min dotter så är detta bra för oss. Jag vet dock att många kan ha åsikter om detta då en del använder sig av det för att få fler timmar utan att plugga.
Igår kände jag mig väldigt ifrågasatt av en annan förälder som vi umgåtts en del med som är i samma situation med att fått ett syskon.
Det första han frågar när jag säger att jag börjat plugga är inte vad jag pluggar utan om jag pluggar på riktigt. Jag kände mig paff. Blev en diskussion från hans sida om antal timmar i förskolan när man är föräldraledig. Jag tycker inte om att diskutera och säga min åsikt till personer jag inte känner väl. Jag är rädd att det ska spåra och bli aggressivt. Jag är också så förbaskat inställd på att vara alla till lags och försöka vara omtyckt av alla. Jag sa inte så mycket utan försökte prata om annat. Kände direkt att den här personen blev typ besviken och irriterad. Besviken kanske på att vi inte kommer umgås och kanske irriterad för att det inte blir lika för alla?
Kände mig irriterad efteråt. Varför var han tvungen att yttra sig i denna fråga på ett enligt mig otrevligt sätt? Jag känner ju inte någon lust att fortsätta ha kontakt med dem om han fått för sig att jag enligt honom "fuskar". Idag vid lämningen så märkte jag en ny sämre attityd från honom. Jag kanske feltolkar men samtidigt har jag en bra förmåga att tolka andras känslor.
Det jag måste träna på är att inte bry mig om vad han tycker. Nästa gång borde jag ifrågasätta mer och våga framföra mina egna åsikter. Jag tar inte åt mig så mycket denna gång som jag säkert skulle gjort tidigare men det är ganska ansträngande att inte "följa normen". Känner mig även ifrågasatt av personalen på förskolan. Ska bli skönt när jag jobbar igen och inte behöver känna mig ifrågasatt varför jag har barnen på förskola.
