Varit en stor omställning att börja jobba igen. Första dagen fick jag rejält med huvudvärk. Nu andra dagen upplever jag tunnelseende och typ overklighetskänslor. Fick lite ångestpåslag i ett möte men lyckades häva det. Har glömt antidepp idag så vet inte om det påverkat. Det är ändå okej att vara tillbaka. Inga hemska arbetsuppgifter och bra villkor. Det är mest arbetsmiljön som påverkar negativt med energitjuven. 
 
Känner mig sentimental att föräldraledigheten är över. Att minsta blivit så stor och inte längre är mammig. Rädd för att båda barnen ska favorisera deras pappa. Jag förstår dem för jag är inte lika rolig. 

Min självkänsla fick sig nog en liten törn efter att en föredetta vän inte ens svarat på mitt meddelande om att ses. Det är ingen förlust i sig, bara grejen med att känna sig avvisad som stör mig. 

Känner mig lost i arbetslivet. Vet inte vad jag vill och rädslan att min ork inte ska räcka. Skulle må bra av ett jobb man kan jobba hemifrån i. Då får jag möjlighet att ladda batterierna. Får försöka vara snäll mot mig själv och tänka på att det tar lite tid att vänja sig med en ny vardag.

Kommentera

Publiceras ej