Testar att äta antidepp cykliskt vilket innebär att jag bara tar den under PMS-veckan och slutar så fort mensen kommer. Vet inte vad som är vad men jag har varit rätt stökig i huvudet sedan jag slutade. Lättirriterad, gråter för minsta lilla och känner lite mer generell ångest. Samtidigt blev jag pigg, glad, busig och satte igång olika projekt. Hela familjen har blivit sjuka och jag brukar bli påverkad psykiskt p g a oro för barnen men också för att alla rutiner rubbas och tröttheten gör mig ynklig. Jösses, jag hör hur jag låter! Värsta mesen som inte ens klarar en rejäl förkylning... Jag ska se om jag klarar mig utan antideppen och om jag mår bättre när förkylningen släppt. Om inte får jag vä börja igen. 

Frågan är vad som är utsättningssymptom för om det är det jag har så orkar jag inte med det en gång i månaden. Att ta denna medicin cykliskt är inget eget påhitt men frågan är om min kropp klarar av och på så ofta? Kanske bara att acceptera att jag är beroende av medicinen? 

Något som motiverar mig att börja igen är att jag äter emotionellt. Känner inget stopp på sötsaker. Inte rört mig utanför dörren sedan i fredags så lär gå upp det jag gått ned och ska jag vara ärlig så ger det mig lite ångest. Den ologiska rädslan för att vikten bara ska stiga och stiga. Varför kan mitt psyke inte bara vara lite balanserad? Det är jättehärligt att få känna topparna och bubblande skratt och även befriande att gråta igen men så är det också en hel del negativa saker som kommer på köpet och just nu kanske jag inte kan hantera det så bra? 

Känner stor ångest över att snart börja jobba igen för jag fick inget nytt jobb så jag ska tillbaka till mitt gamla. Tagit kontakt med dem och den som ogillar mig svarade inte ens. När man varit ifrån 1 år så skulle jag uppskatta att i alla fall få ett "kul att du snart är tillbaka". Jag tvingas jobba tätt ihop med henne så kan inte ignorera henne och hennes sätt mot mig. Fick reda på att en i teamet som är ok att jobba med slutar då hon fått nytt jobb. Gör situationen ännu värre. Ingen som kan styra upp den personen som ogillar mig. Vet faktiskt inte vad jag gjort för fel i hennes ögon. Om jag ska klara av att komma tillbaka psykiskt måste jag innan dess lära mig att stå upp för mig själv och sätta gränser, annars kör hon gladeligen över mig. Riktig deppdag idag. Hoppas alla i familjen mår bättre imorgon!

Kommentera

Publiceras ej