I ett desperat försök att känna lite mer och vara i nuet så halverade jag antideppen. Det ledde till en ökad irritation hos mig så när min man kommenterade att jag var så lättirriterad så fick jag nog och höjde dosen. Jag kan inte sätta fingret på varför jag tycker det är så jobbigt att inte vara så närvarande och inte känna så mycket. Kanske rädsla att missa de fina stunderna och inte känna sig lika levande? 

Kommentera

Publiceras ej